Principen för viltvarningssystemet
Det smarta viltvarningssystemet detekterar proaktivt hjortdjur som närmar sig vägen före eller invid öppningen i viltstängslet. Viltvarningssystemet aktiveras och ger bilisterna och motorcyklist en förhandsvarning med hjälp av lysande vägmärken och blinkande ljus.
T-korsningar bildar en farlig öppning i viltstängslet, där djuren närmar sig vägen och vandrar mellan stängslen, vilket gör att bilisterna löper stor risk att kollidera med ett hjortdjur. Problemet åtgärdas med hjälp av en ljudfyr, vars sensorer detekterar djuret som närmar sig korsningen och med hjälp av en ljudlig röst får det att vända tillbaka in i skogen.
Viltvarningssystemet är en inhemsk innovation som har utvecklats av InnoTrafik Oy i samarbete med Finlands NTM-central, Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet LUKE, Fintraffic och Finlands jaktvårdsföreningar.
Mobilapplikation
Appen "Riistavaroitus" varnar bilister i realtid bland annat för att ett viltstängsel upphör, för pågående jakt eller en älgkrock. I appen visas de farligaste punkterna som röda prickar på kartan, och varningar i realtid kan läggas till av jägare som har godkänts av Finlands jaktvårdsföreningar. Appen "Riistavaroitus", som nu släpps för användning av allmänheten, syftar till att avsevärt minska djurkollisioner och förbättra trafiksäkerheten. Du kan nu kostnadsfritt ladda ner mobilappen från Google Play och App Store.
Fördelar med det nya viltvarningssystemet i trafiken och för jaktföreningar:
• Bilister: Synliga lysande skyltar som varnar för älgar och mobilappen minskar risken för kollisioner med hjortdjur.
• Jägare: Varningar i realtid förbättrar säkerheten i jaktsituationer.
• Samhället: Minskningen av olyckor ger betydande ekonomiska besparingar och minskar belastningen på Storviltsassistans SRVAs verksamhet.
Viltstängslet upphör
Kuuntele (FI)
Lyssna (SV)
Viltvarning
Kuuntele (FI)
Lyssna (SV)
Jakt pågår
Kuuntele (FI)
Lyssna (SV)
Varning för storvilt
Kuuntele (FI)
Lyssna (SV)
Varning för renar
Kuuntele (FI)
Lyssna (SV)
Trafikskylt för älgfara i realtid
- Trafikskylt för älgfara i realtid och det blinkande ljuset ovanför aktiveras när älgdjuret detekteras där viltstängsel upphör eller inför en öppning i stängslet.
- Hjortdjuren detekteras med en kombination av sensorer utvalda specifikt för målet.
Trafikskylt för optimal älgfara
- Varnar med ett blinkande älgvarningsmärke för hjortdjur under tidpunkterna med den högsta risken för en olycka i gryningen och skymningen.
- Ett gult ljus blinkar på den passiva markörsektionen.
- Varningstidpunkterna baseras på olycksstatistik från tidigare år.
Smart ljudfyr med sensorer
- Älgarna undviker effektivt mänsklig röst. Sensorerna detekterar ett annalkande djur, och en inspelning som innehåller mänskligt tal spelas upp från fyren.
- När djuret hör ljudet vänder det sig om och närmar sig inte längre vägen.
- Syftet är att med större framgång lära viltdjuren passera genom vilttunneln under väg.
Viltreflektor
- Viltreflektorn är en anordning som förbättrar trafiksäkerheten, och varnar hjortdjuren för annalkande fordon.
- Den fungerar genom att reflektera ljuset från bilens strålkastare in i områden längs vägen där hjortdjur rör sig.
- Viltreflektorerna monteras på pålar uppställda längs vägen.
Forskningsdata
Forskningsresultaten från det aktiva älgvarningssystemet är klara – larmen ledde till sänkta körhastigheter
5.11.2024 06:00:00 EET |Egentliga Finlands NTM-central | Pressmeddelande
På riksväg 8 i Nousis har funktionen och effekterna av ett aktivt älgvarningssystem med syfte att förebygga älgolyckor studerats. Studien inleddes i juni 2023 och resultaten från den första fasen har slutförts i september 2024. Baserat på resultaten sänker bilisterna sin körhastighet avsevärt när de ser en varning och undviker därmed en kollision med en hjort eller älg som korsar eller närmar sig vägen. Det fanns dock skillnader i sänkningen av körhastigheten, till exempel beroende på tid på dygnet och huruvida larmet åtföljdes av en verifierad djurobservation. Ytterligare forskning behövs fortfarande, till exempel när det gäller säsongsvariationer och varningssystemets funktionalitet på andra platser, för att få mer exakt information om resultatens generaliserbarhet.
En ny typ av aktivt viltvarningssystem har testats vid öppningar i viltstängslet på riksväg 8 i Nousis, där varselljus har installerats i samband med skyltarna som varnar för älg. De aktiveras och varnar föraren endast då älgar eller hjortar detekteras nära vägbanan. Systemet inkluderar också en ljudfyr som producerar mänskligt tal och är installerad vid Mynämäentie-korsningens nordliga anslutning, där ljudet fungerar avskräckande på hjortdjur och därmed leder dem över vägen via den planerade öppningen i viltstängslet.
Viltstängslen skär av hjortdjurens naturliga vägar varvid älgar och hjortar letar efter nya platser att korsa vägen vid öppningarna i viltstängslen. Viltstängslenas öppningar kan inte blockeras, och det finns ingen finansiering för konstruktion av överfarter eller underfarter för viltdjur. Det enda sättet att undvika olyckor är att försöka påverka förarnas körbeteende. Två månaders observationsdata samlades in från mitten av februari till mitten av april 2024. Under studien syntes en varningstrafikskylt för älg- och hjortdjur på vägen i båda riktningarna. Dessutom varnades förarna med hjälp av en blinkande varningsskylt som varnade dem när systemet detekterade ett djur på vägområdet. Vinterhastighetsgränsen på vägperioden var 80 km/h.
Syftet med studien var att ta reda på hur det aktiva varningssystemet för älg påverkar genomsnittliga bilhastigheter och olyckor vid olika tidpunkter på dagen, effekterna av djurobservation och utan djurobservation och hur mycket hastigheterna varierar beroende på varningshändelsen. Resultaten av studien blev klara i september.
Varningssystemen sänkte bilisternas körhastigheter
Under studieperioden registrerades fler än en miljon fordonsobservationer, 560 djurobservationer och nästan 700 varningshändelser. Mellan 5 och 25 hjortdjur passerade genom öppningen i viltstängslet under en 24-timmarsperiod. Enligt resultaten av studien har larmsituationer en betydande inverkan på bilarnas medelhastighet vid olika tider på dygnet. I varningssystemets larmsituationer är medelhastigheterna i genomsnitt lägre än i situationer utan larm. Resultaten visar att larmet sänker hastigheten mest sent på kvällen och på natten, mellan 22:00 och 05:00, när den genomsnittliga hastighetsskillnaden är väl över 10 km/h. Larmsituationerna leder till minskade hastigheter vid alla tider på dygnet, men effekten är betydligt större i mörker och skymning.
"Systemet fungerar med andra ord effektivt, särskilt vid nedsatt sikt. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det förmodligen mer kritiskt att förare reagerar på larm när sikten försämras", säger Jaakko Klang, trafiksäkerhetsingenjör vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Baserat på resultaten kan man dra slutsatsen att systemet kan förutse farliga situationer som förare reagerar på, även utan djurobservation. Minskningarna av medelhastigheten är dock större när situationen åtföljs av en verifierad djurobservation (-10 km/h). Körhastigheterna minskar också mer på kvällen och på natten: vid kl. 01–04 sjunker till exempel hastigheterna utan en verifierad djurobservation (-9 km/h) och med en djurobservation (-16 km/h). Händelsens detaljer, såsom antalet djur, väderförhållanden, förarens egenskaper eller hur livlig trafiken var, hade mindre inverkan på variationen i medelhastigheten i olika larmsituationer. De förklarades huvudsakligen av klocktid, datum och verifierad djurobservation.
”Inga viltolyckor observerades under uppföljningsperioden.” säger Joni Saunaluoma, älgförvaltningsområdesplanerare på Finlands viltcentral.
På grundval av detta är det inte möjligt att ge mer exakta beräkningsberäkningar av systemets funktionalitet för att förebygga olyckor och olyckornas allvarlighetsgrad. Däremot kan det dock konstateras att trafiksäkerheten åtminstone inte har försämrats. Viltstängsel och överfarter för djur togs i bruk i området 2022, varefter totalt 12 djurolyckor har inträffat i korsningsområdet. Sedan implementeringen av det aktiva varningssystemet (juni 2023) har det inte förekommit några registrerade djurolyckor i området.
Ytterligare forskning behövs gällande resultatens generaliserbarhet
I denna studie bedömdes varningssystemets effektivitet under en relativt kort period på cirka två månader. Upprepade ogrundade larm kan leda till att förarna ignorerar varningar, varvid de inte heller reagerar på verkliga larm. En undersökning av varningsleda skulle kräva mer långsiktiga observationsdata. Det är också möjligt att vissa förare inte reagerar på varningar, oavsett hur effektiva och tillförlitliga de tillämpade varningssystemen är.
Forskningsprojektet genomfördes i samarbete med Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral, Finlands viltcentral och InnoTrafik Oy. Det aktiva älgvarningssystemet har levererats av InnoTrafik Oy, som utvecklar smart trafikutrustning. Resultaten av studien analyserades och forskningsrapporten utarbetades av professor Pekka Räsänen och VTT Aki Koivula från Åbo universitet.
"Vi har redan i flera år samarbetat med NTM-centralen och Finlands viltcentral för att förbättra trafiksäkerheten i områden med älgfara. Smarta trafiklösningar baserade på vår patenterade teknik har visat sig förbättra säkerheten för djur och människor i problemområden", summerar InnoTrafiks produktchef Jouni Hänninen.
Expertutlåtande 6.2.2023
Ljudfyren, installerad den 28 oktober 2022, fungerar som avsett: enheten har drivit bort älgar, vilket framgår av spåren i snön. Den första ordentliga snön föll den 11 december 2022, innan dess var perioden från 28.10. till 11.12. ännu snöfri, och det var inte möjligt att utföra spårbaserad verifiering för den perioden, dvs enheten kan redan har drivit bort älgar under den snöfria perioden, men det finns inga spårbaserade observationer för den perioden.
Situationen förändrades i och med snöfallet (11.12.2022). Anordningen drev bort den första älgen den 18.12.2022, varefter den drev bort totalt sex älgar, och på basen av snöspår har anordningen drivit bort sju olika älgar i olika situationer innan den 6.2.2023. Jag tycker att detta är en riktigt fin prestation: 100 % av älgarna som har försökt korsa vägen har vänt tillbaka in i skogen och bort från vägområdet. Den lokala jägaren Tor Erik Påfs observerar så gott som dagligen nya händelser (Rölandsvägen/väg 8/underfarten) och rapporterar sina fynd till undertecknad.
I närheten av andra korsningar (som ligger i riktning mot Vassorviken, där det inte finns några ljudfyrar) har det minst en gång observerats att en älgko och en kalv närmade sig vägområdet, men drevs bort av en jägare som av en slump befann sig på platsen. Den 2 februari 2023 inträffade en bilolycka vid Vassorviken när en älg närmade sig från havet och försökte korsa vägen på en plats där viltstängslet upphör. Där skulle behövas aktiva varningsskyltar, dvs upp till tre ljudfyrar samt en aktiv varning för att säkerställa att vägområdet i fråga är väl skyddat. För närvarande "läcker" stängslet, dvs fara orsakas av älgar som närmar sig vägområdet i riktning mot Vassorviken.
I augusti användes underfarten av två älgar som närmade sig från havet mot öster, samt flitigt av vitsvanshjort, rådjur och annat småvilt redan under sommaren. Underfarten förhindrar också kollisioner, och dess funktionalitet skulle förmodligen ytterligare kunna förbättras med hjälp av grön vegetation (för närvarande ser platsen ut som en väg ansluten till ett stenbrott, vilket förmodligen ter sig som en rätt skrämmande miljö för en älg). Visserligen kan det anses positivt att två älgar redan har använt underfarten.
______________________
Stefan Pellas
jaktchef / riistapäällikkö
Finlands Viltcentral, Kust-Österbotten / Suomen Riistakeskus, Rannikko-Pohjanmaa
Fredsgatan 20, Rauhankatu 20
65100 VASA/VAASA
Tel / Puh: +358 29 431 2311
E-mail:
Riistavaroitus.fi toimittaa Innotrafik Oy
